Mat.

Fan, jag vill skriva värsta inlägget om mathets & bantningshets men jag får inte ur mig ett skit. Kanske är det upprördheten som stoppar mig. För upprörd är jag, något så inihelvete. Och ja, det kanske är "old news" det här med om hur det ser ut i samhället; hur tjejer objektifieras och uppmanas att tukta hårväxt såväl som bilringar. Men det är banne mig 2009 & det tycks bara bli värre & värre. Eller är det jag som så att säga kommit in i svängen igen, som börjat se med kritiska ögon på hur filmer & tidninger visar ideal som är helt orimliga. Är det att jag, trots min uppfattning om att jag är en "medveten & någotsånär smart" person, faktiskt har påverkats?
Såg en film, my blueberry nights, där en tjej en kväll äter en blåbärspaj själv. Detta uttrycks som något positivt, killen "kommer alltid minnas henne som tjejen som åt [..] ". Du ska vara smal men ändå inte visa att du håller igen. Gärna vräka i sig en chipspåse men inte bli fet.


ÅH!


Jag återkommer när jag har formulerat mina tankar på ett någorlunda läsbart sätt.