Flytt.

Idag flyttar jag.
Sitter & lugnar nerverna med femhundrakopparkaffeminst. Kontraproduktivt, ja.
Det är sådana här tillfällen jag önskar att jag fortfarande rökte. Det lugnade.

Får se när jag kan blawgha nästa gång, beror lite på när mitt nya internet behagar dyka upp. Förhoppningsvis den här veckan. Men det är ju tydligen någon slags jävla storhelg så mina förhoppningar är relativt små..
Men ändock; förhoppning!


Ses!

Note to self:

- Jobba aldrig 47 timmar på fem dagar & tro att du ska vara utvilad efteråt.
- & tro inte att du ska hinna med att träffa alla du vill träffa under dessa fem dagar & ha så kallad kvalitetstid med var & en.
- Tro för allt i världen inte att du inte kommer ha dåligt samvete över ovanstående punkt.
- Nästa jul; mindre jobb, mer tid för lugn & ro.
- Kom ihåg att kroppen kommer straffa dig när du pressar den för hårt.
- Missta inte illamående på grund av enormt chokladintag för magsjuka.


Annars har det varit fint!

Sova

05.07 går mitt tåg imorgon.
04.30 ska det stå en taxi här utanför.

Dags att sova va?

Nya tider.

Passiv.
Det är vad jag är nu. Trots att jag har en hel del att pyssla med, packa klart & skaffa mig en överblick över kaoset som råder i min lilla lägenhet.
Min, skriver jag. Den är min i knappt två veckor till. Sen är lägenhet 2502 någon annans & jag får en ny, en riktig, en som är min helt & hållet tills jag bestämmer mig för att nejnufårdetvaranognuharjaggjortmitthär & flyttar. Jag förlorar inte min rätt att ha den om jag skulle sluta plugga eller så. Nejnej.
En riktig, förstahandslägenhet.
Hur jäkla underbart som helst.
Det är ju dock lite vemodigt att se mina prylar & pinaler nedpackade i lådor & väskor. Tomma vita väggar & eko när jag sjunger med i radions skval.
Kommer ihåg när jag flyttade hit, för nästan ett & ett halvt år sedan. Det var sommar & min ensamhet botade jag med ett rebound & ben&jerrys.
Sedan kom Lisa & flyttade in en trappa upp & allt var väldigt praktiskt & bra.
Sconeskvällar, blodpuddingsmiddagar & sällskap till fysiken. Det har varit fint.

Men nu stundar nya tider som sagt.
Lisa finns kvar, femton minuter bort. Jag kommer att slippa chalmerister. Jag kommer slippa svinhög hyra.
En balkong kommer jag ha. Det är jag väldigt glad för. Inatt låg jag & fantiserade om alla blommor & växter jag ska ha där. Jag kommer att ha den finaste balkongen i hela västra göteborg!
& en liten köksvrå. Med ett litet fönster. Där ska jag sitta & äta min gröt på morgonen. Fint så.

Idag är det lilla jul, för andra gången. I torsdags firade jag med min ena lilla familj; Lisa, CC & Sara. Idag blir det med min andra lilla familj; H, JP, OB, E & D.
Imorgon är det dags för att åka uppåt, hemåt, till Uppsala & den biologiska familjen. Iofs hör H & OB dit också. De & JP sluter upp på tisdag.
Det ska bli himla mysigt, det känns i hela kroppen.

No more nuts.

Nu är det slutsnacksat för min del.

I alla fall på favoriten.


Det får bli salta pinnar istället.

När jag blir stor..

Ptja du lillcarro, när jag är kärring kommer jag ha ett par-tre hundar, bo i en liten röd stuga på landet fyllt med böcker & äpplen samt en liten veranda med gungstol. Havet kommer att ligga en halvtimmes promenad från min lilla stuga & dit kommer jag att promenera varje morgon, med mina hundar springande lösa.
I trädgården kommer det finnas mycket blommor & fruktträd, samt en liten krydträdgård. Eventuellt ett växthus.

Jag kommer ju givetvis att vara förbaskat intelligent & vänlig. & förbaskat rolig.
Givetvis.

Onödigt.

Jag tyckte det var intressantare att läsa om påfäljder för unga lagöverträdare än att bläddra i hårtidning.

Så om några timmar kommer jag nog att se ungefär likadan ut som nu.
Men några hundra kronor fattigare.



För övrigt blir jag sugen på att ge bort en ansiktslyftning bara för att få rimma
"av det här borde du få ett dussin,
god jul mitt lilla russin!"

eller ullkalsonger;
"de här kliar utav bara satan,
men gör under för prostatan".

Så kul kan man ha det men en julklappsrimbok. Som jag tyvärr ska ge bort idag.
Jag borde ha kopierat hela skiten.

Hårvård.

Imorgon ska jag klippa mig.
OCH slinga hela skiten. Klippa & slinga.
Jag har lite problem med frisörer (också) & hela klippa-håret-grejen.
För det första ser man inte klok ut när de drar åt den där capen. Huvudet ser ut som en svamp & jag blir alltid lite rödblossig. Öronen sticker ut extra mycket när håret är blött också. Det värsta är ju dock att man måste sitta & titta på sig själv hur länge som helst. När man ser ut som en röblossig, storörad svamp.
& så måste man kallprata. Jag är egentligen ganska bra på att kallprata, men ibland orkar man ju bara inte förklara vad man pluggar till, varför man valde det & hur lång utbildningen är & blablabla. Det blir så krystat. Fast det värsta jag varit med i om frisörkallpratväg var när jag råkade välja att klippa mig mitt i melodifestivalsvängen, mellan alla jädrans delfinaler. Fick sitta & prata Carola i 45minuter. Skojigare har jag haft det.
Tror i och för sig inte att jag är någon drömkund. Jag vet aldrig hur jag vill ha det. Min frisör (har gått hos samma tre gånger nu, då är det min frisör) gav ett litet försiktigt förslag att jag kanske kan ha med en bild nästa gång. Kanske för att vi ska slippa en kvart med "näe, jag vet inte, vad tror du?" från min sida.
Lydig & snäll som jag är har jag faktiskt köpt en hårtidning & ska nu ägna några minuter åt att välja hur jag vill se ut det närmaste halvåret.

Joråsatte..

Duracellkanin & annat.

Igår tänkte jag att det fick vara nog med kli i halsen.
Bryt ut fördömda förkylning eller försvinn. Godammit!
Det är så tröttsamt att må lite halvrisigt, som jag ju gjort i säkert tre veckor.
Lite sådär ont i huvudet, kli i halsen, hängig & trött.
Nu kör jag på stenhårt. Så det blir slut på larvet! Antingen blir jag jävligt sjuk med hög feber. Eller så blir jag frisk. Bara jag slipper det här halvdana.
Säkert helt förkastlig taktik. Men ändock en taktik. & det är ju bättre än ingen alls, har jag minsann läst i någon av alla mina böcker.

Gick på ett spinning 3-pass. Skulle ha en härlig, svettig stund. Men instruktören. Ohmygod. Redan efter två minuter märkte jag att det var en idiot vi hade att göra med. En lång, mager & hetsig idiot. Det började med att han förklarade att passet var 58 minuter långt. Passet alltså, nedvarvning & stretch inte inkluderat. Hatar sådant! Har man ställt in sig på cirka 50 minuter hårdkörning vill man inte ha 58.
När han sedan trampade på som en jäkla idiot, & stod & trampade som brann det i röven på honom, kände jag att måttet var rågat. Jag började fnissa, såklart. Karln såg ut som en duracellkanin. Sedan retade jag mig på allt han gjorde. Speciellt hans kommentarer som lät som en tunnelbaneförares.
"En minut kvar, en minut kvar"
"Låten är 4.29, 4.29"
Precis i samma röstton som "Se upp för dörrarna, dörrarna stängs".
Inspirerande.

Men svettig blev jag banne mig.
Tror att jag har någon slags inneboende aggression. Som jag tar ut på oskyldiga spinninginstruktörer som inte gjort något ont. Håhåjaja.

Idag ska jag handla de sista klapparna. Tre stycken. Sen blir det lussebullar & marsipan hela veckan fram till jul.
I wish!
Flyttpack är såå inte det nya svarta.
Blä.

Moster Linda drar sig tillbaka.

Jag har haft en väldigt fin helg hos farmor & farfar.
Intensiv, men fin. Inte den vanliga lugna lunken med sova, äta, lösa korsord, äta, vila, nypa farfar i benet, äta, spela kort och så vidare som det brukar vara utan lekleklek med Ob nästan hela tiden. & såklart en hel del mat.

Nu är jag trött.
Lyssnar på Bob Dylan & har ont i magen över att jag inte pluggar någonting.

Då är det nog läge att lägga sig.

Väckelsemöte.

Okej, anledningen till att jag var uppe med tuppen imorse var denna:
jag väckte Lisa med ett sångogram från Morgonpasset i P3.
Jag lägger länken här trots att jag inte alls vet hur det lät eftersom man ännu inte kan höra på det. Men under dagen ska det nog läggas ut här.

Antagligen låter jag som en pipig mes.
Som vanligt.

Men ändå.
Jag älskar Lisa & hon är värd att göra sig till åtlöje inför hela svenska folket för.

Sådetså.


Nu tar jag med mig syster & systerson & drar till farmor & farfar över helgen.
Det blir god mat, massa bus med OB & allmänt mys.

Herrå.

Julklapp till mig själv.

Idag trotsade jag alla ekonomiska spärrar & köpte en helt underbar klänning från Indiska. Den är svart, den är röd, den är i siden & den är så himla fin.
Jag (& K, som hetsade mig till köpet) ser det som en ovanligt fin julklapp till mig själv. & ignorerar vetskapen om att jag faktiskt redan beställt en julklapp till mig själv; en t-shirt från faktum. Himla fin den med. Dock ger den inte samma nyårsfeeling som klänningen..

Nåväl. För att inte riskera att det här utvecklas till någon jädrans modeblawgh ska jag sluta jiddra om kläder & gå & lägga mig istället.
Upp tidigt imorgon.
Trots att jag är ledig.
Varför jag då ska upp i svinottan kommer jag nog att blawgha lite om imorgon.
Kanske.

Jag tar tillbaka't.

L8 var en riktigt jäkla trevlig brud.
En riktig götlabårgare med hjärtat på rätta stället skulle jag vilja påstå.
Eller vad sägs om att hon
1. fixade min taklampa på ett litet tjillimutt
2. skruvade åt diverse eluttag som satt svajigt
3. godkände min städning, som ju inte ens är gjord, för att hon "ser ju vad du är för en typ, jag litar på dig tjejen! kanonfint".

Allt under trevliga & käcka ordvitsar. Positivt käck alltså. Jag är för en gångs skulle inte ironisk. Jag gillar L8.

Hon lånade även ut spackel & målarfärg & det är bara att maila eller ringa när jag är klar med det. No stress. Nemas problemas. Nemas jävla problemas.

& stressen sjönk ytterligare.

Jag gillar't.

Framtida bajsproblem.

Här sitter jag & sitter.
Väntar på att bovärden ska komma & utföra en teknisk besiktning.
Bovärden heter Lotta. Men stavar sitt namn L8.
Charmigt.. Eller astöntigt.
Jag lutar åt det senare.
Säkert kommer L8 hjula in här med två rejäla flätor á la bondflicka, snickarbyxor & tumstock i högsta hugg. Käck & go (läs töntig).

Annars har min tidigare nämnda stress lagt sig något.
Idag minskade den i tjugo minuter, efter att jag pratat med tjejen vars lägenhet jag ska ta över. Nemas problemas där inte, nycklar kommer fås, likaså en kvast till balkongen & eventuellt en bra räls för skynke i taket. Göttans alltså.
Sedan kollade jag posten. Beskedet att stamrenovering påbörjas i min nya lägenhet, fem dagar efter att jag flyttat in & kommer att pågå i två månader fick stresshormonet att skjuta i höjden igen.
Men nu har jag lugnat mig lite. Kommer trots allt att få hyresavdrag, rätt mycket till & med. & det kommer bli väldans fint i mitt lilla badrum.
Att bajsa & duscha i källaren ett tag är la smällar man får ta!

Nähänä. Om man skulle äta lite lunch.
& kanske kolla upp om L8 har lagligt stöd för sin namnändring..
Nu när lagboken ändå ligger här & skräpar menar jag.

Tre saker jag irriterat mig på i helgen.

1. Stavfel. Jag har tagit upp det förr men måste än en gång poängtera hur irriterande det är när folk stavar träningsvÄrk med E. Den här gången var det min egen syster, den Store Journalisten, som klantade sig. På facebook. I statusen. Fytusan. Svärta ner både sig själv & mig på det sättet borde vara straffbart.
& när jag igår ögnade igenom gp såg jag att en journalist stavat deckare dÄckare. Vad är detta?! Illiterater hela bunten.

2. Att jag suger på alfapet. Vi spelade i lördags & jag & S förlorade. Det känns extra surt då L först sa "du lär ju vara bra på det" & sen är hon själv en riktig stjärna medan jag lägger ord som te & vital. Kul, verkligen. Men jag skyller på att det faktiskt var första gången jag spelade alfapet & att pressen var för hög.
Får jag bara ett alfapet i julklapp ska jag allt visa er. Övning ger färdighet, som man brukar säga, jorå!

3. När folk har bakat pepparkakor & sedan lägger ut bilder på fejan där de visar upp hur tokroligt de har betett sig. De har bakat kukar! Kukar! Pepparkakskukar! Hur crazy som helst!
Gud.
Sååå 2004.

Sådärja.
Nu har jag fått avreagera mig lite.
Dags att ta tag i dagen ellä? Jeajea.

Fredag blir till lördag blir till söndag blir till ..

Igår avrundades vardagen & helgen inleddes med ett besök på Café Villerkulla, ett fantastiskt ställe där alla borde avlägga ett besök. Om inte för den mysiga inredningen så för kakbuffén. Jaa. Morotskakan framförallt. Den ni. Den visste var den satt. Jag & världens bästa L satt & jäste i ett par timmar innan vi sockerstinna vandrade hemåt Rännan. Jag tillbringade sedan kvällen med att greja här hemma, tömde & torkade ur ett par skåp. Packade en låda.

Idag är det Julklappsdag. Mot Saronkyrkans secondhand, stångas med alla andra billighetstokar & förhoppningsvis hitta något användbart. Sedan träffa min gamla vän I & fortsätta klappjakten downtown så att säga. Julklappar är inte så hemskans roligt att handla en lördag egentligen. Kommer säkert vara fullt med folk. Hoppas bara på att det ännu är så pass tidigt i december att det där galna uttrycket i ögonen & de sylvassa armbågarna inte kommit fram hos panikslagna hetshandlare.


Pjuhh.. Till verket!

Challenged.

Jag har blivit utmanad av Elin. Saker jag är stolt över är grejen.

Reglerna är följande:

Nämn fem saker du är stolt över! Utmana dom du vill (och orkar) och länka tillbaks eller nämn åtminstone personen du har fått utmaningen av! Lycka till och var stolt över dig själv och andra!

Detta är jag stolt över:

1- Att jag bröt upp & flyttade från uppsala till göteborg.

2- Mina systrar! De är bäst. Bland mina systrar räknar jag också in världens bästa L.

3- Att jag faktiskt klarar mig jäkligt bra själv.

4- Mina hooks som sitter där de ska.

5- Att jag är jävligt ambitiös & har fått VG på 6 av de 7 tentor jag gjort under det 1½ år jag pluggat på universitetet. ;)

Jag utmanar carro.

& så undrar jag hur i helsike man länkar till någon. det funkar ju aldrig när jag försöker. Tacksam för hjälp.

PEACE!

Ps. Jag kirrade det. Ds

Jajks.

Efter tre dagar utan träning & med en lite olustig känsla i kroppen ska jag ge mig på ett boxpass. Ett stenhårt.
Är det vettigt?
Ptjaa.
Det återstår la att se!

Stress.

Jag är inte riktigt okej.
Något känns fel. Eller rätt många saker känns fel. Jag är stressad & hålögd. Det är inte vackert. Hålögdheten. Speciellt inte när jag är så förbaskat blek också, ser ut som .. En ryska. Inget fel med ryskor, märk mina ord, men jag vill helst inte se ut som en. Inte just nu. Jag vill vara snygg & fräsch, inte hålögd & trött. & den där känslan av att bara vilja ligga hemma under täcket som jag skrivit om har inte gett med sig.

Men jag har gjort mitt bästa för att minska stressen. Skurit i agendan, låtit träningen vara & fokuserat på att pallra mig iväg till föreläsningarna. Duktig flicka, igen. Pjuh.
Ska försöka göra december till en lugn månad, trots allt jag har att göra med flytt & plugg. Skita i allt som inte är akut. Jaa. Det blir nog bra. Fika med världens bästa L på villa villerkulla, traska på julmarknader, äta massa nötter & virka grytlappar till mamma.

Världens bästa låt, justjust nu:
http://www.youtube.com/watch?v=rVgMG4jmzoo

Livligt.

Igår pysslade vi hos S. Jag gjorde tre julkort, jorå! Finfina julkort! Därför blev det bara tre. Kvalité framför kvantitet, mina vänner. Man kan säga att det är lite av ett motto för mig. I alla fall när det gäller kreativa saker, när det gäller godsaker är det snarare the more the merrier. The more nötter, the merrier Linda.
Men det är ett släktdrag, det är det. Följande dialog utspelade sig i våras, när jag & SysterH skulle baka.
L: Åh, men vi kan väl göra såna där göteborgare?!
H (bestämd & besvärad röst): Näe, jag tänker KVANTITET framför kvalité, vi gör dubbel sats rulltårta.
L: Aight!
Sen gjorde vi en jävlans massa rulltårta som blev helt misslyckad.
Apropå bakning ska jag umgås med H & hennes avkomma idag, vi ska baka lussekatter. I bakmaskin. Hur mycket fusk är inte det egentligen?! Det hugger i mitt husmorshjärta. Men har man med småbarnsföräldrar att göra gäller det att ta seden dit man kommer. Blir lätt hysteriskt annars. Det är effektivitet som gäller. Jorå!

Efter lussekattsbak ska jag vakta tidigare nämnda avkomma medan H tar med sin sambo tillika avkommans fader ut på lokal. (Har jag precis läst familjerätt? Jorå! Avkomma, avel, konceptionstid är begrepp som förekommer ganska ofta)
För att få lite mer liv i den här blawghen tänkte jag bjuda på en bild:


Nu - träna!

Generaliseringar.

Jag funderar på att skaffa en hund. Det vore fint. En i lagom storlek: en som inte behöver alldeles för mycket träning men heller inte en som är så liten att man riskerar att råka sparka undan eller sätta sig på den.
En glad & rejäl hund.
Hundmänniskor är rejäla människor.

Annat är det med kattmänniskor. Huh, kattmänniskor är inte min kopp te. Ett jävla tjat, det är vad kattmänniskor innebär. Är det inte steriliseringar som diskuteras är det kattlådor, kattgräs & annat tjafs. & alltid ska katterna heta nåt töntigt, typ Tindra. Eller Tissla, Tassla, Snurran.

& ärligt talat; hur roliga är katter? Lömska, det är vad de är. Inställsamma backstabbers rent ut sagt. Så fort någon annan potentiell matgivare uppenbarar sig är man bortglömd. & hur lattjar man med en katt? Dra i ett jäkla snöre fram & tillbaka över golvet, det är ju jävligt kul. Sen slutar det alltid med att katten rivs så man börjar blöda. Jääävligt kul som skrivet.
Hundar är däremot lojala, trofasta & man kan leka ordentligt. Ut & springa i skogen, kasta boll, cykla och kela.
En hund är något för en rejäl människa.
Något för mig.

Ambition.

Mina husmoderliga ambitioner har varit frånvarande ett bra tag.
Blir ju gärna så, när man studerar; man är både blodfattig och fattig på andra resurser såsom stålars & tid.
Men igår.
Igår kände jag för första gången på säkert två månader hur det ryckte i husmorstarmen. Jag vill baka! Storkok! Långpannor! Frysa in! Förkläde! Huckle!
Jamenvisst!

Tror att det är den annalkande julen som inspirerar.
Det, eller att jag egentligen inte alls har tid med att pyssla & ha mig & då blir sugen på just det. Som när man tentapluggar & kommer på att garderoben behöver rensas justjust nu, helst igår. En aning tröttsamt & frustrerande.
Men frustration är något jag inte är helt obekant med, faktiskt. Hur låter vi vara osagt.

Husmorsambitionerna får dock vänta, nu ska jag traska till majorna & mostra några timmar, göttans!

Effektiv.

Jag lagar mat med ena handen, packar en låda med andra.
Går igenom lagboksövningar ena minuten, rensar gamla papper nästa.

Det här ska nog gå bra.

Giftigt.

Jahaja!
Här tror man att man är nyttig som äter frukt & grönt istället för att småäta sockerstinna chokladkakor & kex. Men efter morgonens titt på nyheterna i svt (något annat går inte för sig) så erkänner jag mig besegrad & inser: allt man äter är skit.
Tydligen innehåller över hälften av frukten som produceras inom EU bekämpningsmedel och tangerar gränserna för hur mycket medel som får finnas.
Värst är vindruvorna.
Jag älskar vindruvor.

Undrar om bekämpningsmedel sitter på ytan, eller har det tagit sig in i fruktköttet? För då spelar det ju ingen roll hur mycket man än sköljer, skiten kommer ju in i kroppen. & vad gör bekämpningsmedlet egentligen med kroppen?
Jag kikade runt lite & fann i en artikel på svd.se att bekämpningsmedel kan ge akuta symtom som andningssvårigheter men att det inte lagras i kroppen. Klart är i alla fall att det är skadligt.

Så; två val.
Börja snaska godis igen, istället för frukt.
Bli fet eller bli förgiftad. Jorå.

Måndag.

Jorås'atte.

Jag är trött.
Undrar om det beror på vintern. Man behöver gå i ide. Fetta på sig lite. Jag vill bara ligga under duntäcket hela dagen imorgon, äta varma bullar & dricka te, kanske lite cashews & så lyssna på Ring P1 hela dagen.
Men nä.
Jag ska lära mig om familjerätt & förvaltningsrätt. Ljuset i tunneln är sushi till lunch & att dansa ragga på kvällen.

Jag har ingen inspiration. Vad ska jag blawgha om egentligen?

Jag skulle ju vinna.

Lyssnar på Morgonpasset i P3. De har en tävling där två lyssnare ska avgöra vems mun olika citat ploppat ut från. Idag är det August Strindberg kontra Basshunter. Fan, jag skulle få alla rätt. ALLA!
Men att ringa in & tävla, det skulle jag aldrig få för mig.
Morgonpasset borde ringa upp mig istället.

Fast det vågar de la inte. För då skulle förrådet av P3-nyckelband ta slut på momangen.

Förresten.

Paranötter & cashewnötter, osaltade förstås.
Det är det bästa jag vet. I snacksväg that is.


Så nu vet ni det!

Because I'm worth it.

Dublin var såklart underbart.
Lisa, Penneys & Queen of Tarts. Kan det bli bättre?

Veckan har bjudit på skola, boxning, jobb & tentaresultat.
Skolan innebär främst föreläsningarnu & inga grupparbeten så långt ögonen når - jäkligt skönt! Första terminen var verkligen en överdos vad gäller att jobba i grupp.
Boxning, jaa. Det är så himla kul. Tack & lov har förkylningen gett med sig & jag har tränat tre gånger den här veckan. Gympa, spinning & box. Göttans. Imorgon blir det spinning.
Jobbet vill jag egentligen inte tala om. Men jag genomförde mitt uppdrag & cashade in lite stålar & delagött såhär i efterhand. Fick även chansen att se ut som en flygvärdinna, minus foundationsranden på halsen. & sådana chanser kommer ju inte ofta.

& så tentaresultatet. Jag är så jävla bra. Ja, det är jag. Så. Jävla. Bra. VG.
Jag blev så sjukt glad & stolt över mig själv (speciellt när jag fick veta att 51% kuggade) att jag efter mitt flygvärdinnejobb dunkade till på sju bitar sushi & en jädrans massa nötter. & här sitter jag nu. Mätt & belåten, & tuggar nötter för brinnande livet. Härlig kväll.

Att jag senare ikväll kommer skriva ännu ett "vill-aldrig-mer-äta"-inlägg är en annan historia.

Snor.

Förkylning.
Förbannade förkylning.

Man vill bara ligga under täcket & äta choklad. Ja. Frukt och mandel, sörpla kaffe & titta på typ SATC (jääh, jag kan till&med förkortningen, hur kool är jag inte?!).
Men nejdå. Man måste släpa den tjocka & ofantligt tunga lagboken, sitta & snörvla över E's tighttighta brallor, anstränga huvudet med massa olika paragrafer. Pjuh.


Men jag ska ta hand om mig & min trötta lekamen. För på torsdag smäller det.
Dublin, here we come! Det går inte att vara krasslig när man ska shoppa, äta god mat, sippa guiness & irish coffee och botanisera bland sjalar, väskor & frukt på marknader med världens bästa L.

Magen.

Fy fan vad mätt jag är.

Jag vill aldrig mer äta.

SJ, i love you.

Ibland så.
Ibland ler gudarna mot en, & när de gör det tycks de lägga av det största flin som kan tänkas uppbådas av gudar. Hur ler gudar?
I det här fallet genom ett två-dagars jobb i november & hembiljetter för 50 kronor TUR OCH RETUR i januari.
Jojomensan.
Jag upprepar: i januari åker jag hem, & för resan från götet till sthlm betalar jag 25 pistoler & för resan från sthlm till götet betalar jag 25 pistoler. 25 + 25 = 50 riksdaler. Förutom att mina gamla mattelärare hade varit stolta över mig inser vi ju alla hur löjligt billigt det är. Det kommer vara dyrare att åka sthlm - uppsala. Hela kalaset, med alla sträckor, kommer kosta mig under 200 spänn. DELAGÖTT som vi säger här borta i götlabåårg. DELAGÖTT!

& jobbet. Jo, jag tackar. Två dagar ger lite sköna dolares till julklappar. Extra pesetas kommer jag håva in när jag slutför en undersökning i slutet av november.
DELAGÖTT!

Annat bra är att jag tillbringat natten hos en av mina älskade systrar. Med henne & en liten varm knodd bredvid mig sov jag gött. Eller inte. Knodden var nämligen inte så lugn utan gnylade & gnodde ett bra jääkla tag. Men mysigt var det i alla fall! Ja!

Nu ska jag handla grönsaker & frukt. Sen är det sjunde blinget, en streetdanceföreställning. & ikväll, då blir det skaka rumpa för hela slanten.
För att ni, kära läsare, inte ska känna er som ni sålt smöret & tappat penningen har jag gjort en liten tankenöt till er, en tankenöt som sätter era räkningskunskaper på hårt prov. Hur många synonymer till kronor har jag fått in i det här inlägget? Seså, roa er! & kom ihåg: cash is king!

Boxas ångest.

Jag är trött.
Lite krasslig tror jag. Ont i huvudet & kall om benen. Massa grubblerier kring framtid. Lite allmänt opepp alltså.

Men!
Jag ska släpa min sega lekamen till fysiken & boxas. Jajjamänsan. Alldeles själv dessutom. Hoppas finna en rejäl men vänlig själ att boxas med.
Sen ska jag sluta grubbla & göra planer. Struktur, mina damer & herrar, det kan vara det jag behöver.


Jorå s'atte...

Utan titel.

Jag har som skrivet en tjock jacka.
Men det hjälper inte mycket när bortlängtan slår till som en blixt från klar himmel. Drömmar om annat, om värme, om att få bara vara & inte prestera så jävla mycket.


Trött på att jag aldrig kommer till skott.
Egentligen borde jag bara boka. & åka. Svårare än så behöver det inte vara.
Nu är det jobbigt. Inte enklare än så.

Kyla

Efter en väldigt fin helg med syster, systerson, sol & en hel del nötter så är det dags igen. Juridik är grejen.

Det är kallt i Göteborg må jag säga. Men det gör inget,för jag har köpt en tjocktjock jacka & är således rustad för hur många minusgrader som helst. Nästan. En verm jacka är bra att ha när man ska mostra, idag ska jag & Osborn vara ute hela eftermiddagen. & då går det inte för sig att frysa, nejnej. En mössa är nästa grej på inköpslistan. En bra & snygg. Omöjligt..

Ikväll är det valvaka!

Häpp.

Enfald

Kom på att jag ju redan ligger i sängen & således kan kan glädja er med ett inlägg till, det tar ju inte alltför lång tid att sedan slå ihop datorn, krypa ihop & somna på en gång.

Jag är bara tvungen att förfäras litegrann. Över människor brist på samhällsengagemang. Igår hade jag nåt slags frågesportsprogram på i bakgrunden när jag bakade bröd (måste ju påpeka att jag fortfarande leker husmor då & då). En fråga gällde vilken ministerpost Maud Olofsson har. Det kunde hon inte, hon i heta stolen eller vad fasen det heter. Men vem Brad Pitt har barn med, det höll hon koll på. Inte för att vara den som är den men alltså; är det inte ens förbannade skyldighet att åtminstone ha ett hum om hur regeringen ser ut? Eller så är det kanske en rättighet att skita i det. Jag vet inte. Jag blir bara häpen. & lite förskräckt.

Det var allt.

Godnatt.

Finito.

Tentan skriven. Satt i fyra och en halv timme. Rekord.

Magen är full med sushi, rödtjut, nötter och 86%-ig choklad.
Huvudet tungt & trött.
Sängen - nu!

Sista rycket.

Sista rycket med pluggandet idag, goddammit.
Jag är totalt opepp nu, men det är väl så det ska vara efter två veckor med näsan i böckerna & no life what so ever. Har utvecklat en såndär fin grop på höger långfinger, efter pennan. Min fina penna, nyinköpt men snart förbrukad.
Mina påsar under ögonen vet inga gränser & jag är blekare än någonsin. I tisdags, när jag suttit inne hela dagen & sedan tog mig ut på ett litet ärende kände jag mig som ett djur som kryper ur vinterdvalan. Som att "Oj, var det en värld här utanför?". Hudlös, nästan. Smög längs med husväggarna & gömde det otvättade håret under luvan.

Men igår, då jävlar! Då boxades jag loss, på A-box. Så himla kul! Jag glömde allt om arbetsdelning, koltbarnet & cybernetik. Ba box box, upphopp upphopp, rusch rusch.
Träna är skiten gott folk, träna är skiten.
Ikväll blir det afro igen.

Näe, nu ska jag sätta igång. 7-15 är mitt mål för dagen, sen lägger jag ner & ber till gudarna, eller någon annan, om godkänt imorgon.

Nedräkning.

Tiden går så sakta.
Nej, fort.
Eller?

Jag vill att det ska vara fredag eftermiddag, ungefär halv tre, nununu!
Buhuuuhuu.

Pow-pow.

Jag har köpt träningskort.
Ikväll står afropowerdance på schemat, imorgon A-box & på onsdag dansmix. Sen vill jag hemskt gärna spinna på tisdag & kanske gå på step-up på torsdag. Jamenvisst. Återstår att se vad jag kommer iväg på.


Nu: Afro!

Jävla bilar.

Det går i ett nu.
Seminarie efter seminarie betas av & däremellan är det kontraktskrivning, tentaplugg, matlagning & ångest över att jag inte tränar.

Fick en stressattack på väg till skolan igår, var tvungen att andas lugnt & djupt. Men så kom jag till Sprängkullsgatan & höll andan istället. Tydligen göteborgs mest "förorenade" gata. Utsläppsdrabbad så att säga.
Så gick det med den fyrkantsandningen!
Men inte deppar la jag för det?!

Avslutar med ett utdrag ur en dialog som väl belyser vilken påverkan tentaplugg kan ha på den mentala statusen:
L: vad är det med oss & bajs egentligen?!! vi måste ha fastnat i den anala fasen.
K: hahaha, den anala bajsen!
L: den orala bajsen är roligare i så fall
K: .. vet du att man kan bajsa genom munnen? om man inte bajjat på länge.
L: nähä? du ljuger..!
K: gör jag inte alls, snacka med johanna, hon vet!

Saker förändras.

Minns när man viftade med knytnäven framför syrrornas näsor & ba "lukta på den här & känn lukten av bårhus".
Nu är det mest kärlek, kramar & snälla ord.

Vad skulle Freud säga?!

Igår drömde jag om att Ob nästan dog.
Inatt drömde jag att jag var en seriemördare, som skar med knivar. Drömmar är konstiga, jag brukar inte minns så mycket men jag minns stämningen & känslan. Kniv mot hud. Ritsch Ratsch. & jag var livrädd under tiden för jag visste ju att jag det jag gjorde var fel men ändå så gjorde ja't.
Frågan är nu: hur är min mentala balans egentligen?!
Synd att jag inte minns vem det var jag dödade. Även om jag har mina aningar.


Tentapluggsstatus: klockan är 07.30 & det är dags att börja!
Yehaa!

This one's gonna bruise.

Pjuh.
Idag har jag pluggat hela dagen.
Fast jag simmade också. Samt gick & handlade. Men annars jag banne mig suttit på den här stolen hela jäkla dagen. Det var väl bra gjort av mig?
Nu förhåller jag mig väldigt passiv. Hoppas att all kunskap jag tryckt i mig ska stanna där. Läser lite bloggar. Lyssnar på finfin musik. Beth Orton & Joni Mitchell. Sånt som gör ont i hjärtat.
Sånt som väcker minnen.
Ensamma lördagskvällar tenderar att göra mig nostalgisk & lite tårögd.


Imorgon ska jag vara barnvakt åt Ob. Inatt drömde jag att han satte i halsen när jag matade honom, jag fick vända honom upp & ner & sen sticka in min hand i hans hals för att få bort det som fastnat. Det var en väldigt otrevlig dröm & är väl något slags tecken på att jag är lite nervös. Är jag lite nervös? Jag tror det.
Men det blir nog fint; jag ska vara världens bästa moster, spela gitarr för honom, busa & krypa fortfortfort & gömma mig i hans babygym & sen leka tittut. Det gillar han, Ob. Jag med. Mina knän gillar dock inte att krypa, brukar ha stora blåmärken efteråt. Men delagött! Vad gör man inte för världens finaste lilla systerson?!

Justja.

Nämnde jag att det drar ihop sig till tenta?
Kan förklara mitt återuppvaknade intresse för att blawgha.

Fast nu har jag inte tid. Nu ska jag spela gitarr som vore jag Johnny Cash eller Jimi Hendrix eller Bob Dylan eller vem tusan som helst som någon gång har lirat gitarr.


Så det så.

PINSAMT P3!

Nu är måttet rågat! Så jäkla rågat är det, måttet. Mitt mått för tolerans för kassa program på P3 that is!
P3 Populär. Usch usch usch!

Idag var Paolo Roberto där. Programledaren, Hanna Fahl, frågar vad han anser om feminism. & Paolo, han tycker inte om feminism. Nejnej. Han är en militant motståndare. Gott så, jag håller inte alls med men accepterar väl att inte alla kan tycka som jag gör. Speciellt när det han säger är så skrattretande dumt, så otäckt okunnigt och baserat på .. ja vaddå? Självklart blir jag upprörd över hur människor kan tänka & tycka som käre Paolo men det som gör mig mest upprörd är hur programledaren Hanna Fahl låter sig köras över fullständigt. Tydligen behövs det bara en kraftig basstämma och en förmåga att avbryta med den för att få hålla en sådan monolog i Sveriges Radio. Hanna försöker argumentera men blir avbruten, försöker igen men blir åter avbruten. Så jäkla tamt! Jag har aldrig tidigare hört en intervju där den intervjuade tar över helt & hållet. Usch. Jag blir ledsen å Hannas vägnar, det kan banne mig inte vara roligt att ha gjort en så dålig intervju. Jag anser att hon borde ha höjt sin röst själv, manglat på lika mycket som Paolo gjorde. För det är väl det journalister ska göra? Tydligen inte när det gäller P3 Populär där mottot tycks vara "sockersött är bäst" (varför skulle varenda programledare som hörs där annars låta så himla väna?!). Löjligt, det är vad det är! Speciellt när jag tror att Hanna är en skärpt tjej med sunda värderingar och åsikter som lätt hade kunnat snacka för sin sak om hon bara tog i lite & inte lät Paolo ta sån plats!

Usch. Mest arg blir jag nog för att jag vet en hel del jäkligt bra journalister som går arbetslösa medan andra, mindre bra, får göra sin stämma hörd varje vardag.
Hanna, snälla. Skärp dig. Du har ju förfasen potential! Sluta följa manus till punkt & pricka, lämna lite plats för följdfrågor. Säg inte; Nu tror jag vi får lämna det här så fort det blir lite hetsigt. Men then again. Vad kan man vänta sig av ett program där redaktionen inte ens kan komma på egna frågor utan måste använda andras i en programpunkt som kallas Återvinningsintervjun.
Herreminje. Det är inte bra för mitt tentaångestdrabbade hjärta att gå igång såhär..

Blodiga fingertoppar.

Vad har hänt sedan sist?

Jo, en hel massa må jag säga. Mest skola. Plugg!
Haha, nej nu ljuger jag.
Jag är opepp & slarvig. Ligger efter med läsningen så det skriker om det. Hade det här varit förra terminen hade jag just nu suttit med nosen i böckerna redan, med magkatarren brännande men ändå en kaffekopp ständigt till munnen. Men det är inte förra terminen, det är höst, det är nya tankar & prioriteringar.
Typ en tur på stan & äta måndagsmiddag i Haga, med bästa Lisa.
Ingen panik.
Det ordnar sig.

Igår lämnade jag in den första examinerande uppgiften, en barnobservation. Och den hade jag mest rafsat ner, hade lite ångest över den men inte den vanliga hysterin. Får se hur det går. Det är dock jävligt skönt att inte känna att skolan ska ta all min tid & all min energi.

Jag har börjat spela gitarr! Eller, spela & spela. Försöka. & det, det är det viktigaste ju. Eller hur?! Det är himlans kul iaf.
Snart kan jag nog knockin' on heavens door.

Återkomst.

Återupptar bloggandet med utmaningen som Frido gav mig.. Enjoy.

Fem saker som finns på min ATT-GÖRA-IDAG-LISTA:
- bära ner saker till förrådet.
- bära upp saker från förrådet.
- ringa Walle.
- leta kurslitteratur.
- träffa Hönökakan.

Imorgon ska jag:
- ut & springa.
- sälja gammal kurslitteratur.
- på alkoholundersökning. Katjiing!
- läsa utvecklingspsykologi.
- hem till Hanna, leka med Osborn, göra bönbiffar & följa blåvitt-gais på radion

Vad gjorde du för 10 år sedan?
- Augusti 1998.. 12 år då, antar att jag började sexan, sista året på Saxemaraskolan, denna gula träskola som ger mig både ångest och glädje när jag tänker tillbaka på den.
- Jag var väldigt förvirrad när klassen började delas upp i koola & okoola. Jag var inte bland de koola, de som alltid fick dansa tryckare på Z-discot & som hade börjat sminka sig & använda stringtrosor. Istället betedde jag & de andra i okoola gänget som femåringar, som använde vi regression för att skydda oss. Jag & Isadora sköt med ärtrör & lade ut stockar på den kurviga skogsvägen utanför hennes hus för att jävlas med den söta praktikanten Martin.
- Men sen köpte jag likt förbannat ett par stringtrosor & började använda mascara. Häpp!

Ställen jag bott på?
- Östervägen i Kungsängen. En etagelägenhet med en stor pelare mitt i vardagsrummet, i huset bredvid låg dagiset där jag gick på avdelning Molnet.
- Bro. Mammas gamla barndomssommarställe.
- Ronneby, kvarnahagsvägen 10. Stort stort hus med havsutsikt som jag fortfarande längtar tillbaka till. Skogen precis bakom, det var nog där min kärlek till landsbygd föddes.
- Sävja, gotlandsresan.
- Örbyhus.
- Göteborg, här jag är nu.

Fem saker jag skulle göra om jag vore biljonär?
- Sluta ta studielån.
- Hjälpa diverse nära & kära med deras skulder.
- Köpa en bostad till mig & en till mamma.
- Skänka! Till allt möjligt bra.
- Ta körkort.

Lingonthyylt.

Idag ska jag byta Knivsta mot Örbyhus. En håla mot en annan med andra ord.
Förutom allt jädrans skit jag släpade med mig från götet så har jag nu även några kg rabarber & lingon med mig.

Nu jävlar ska det göras både paj, saft & sylt.

& nu, lagom till min första köpp idag så lade min pappa av en ordentlig fis.
Så. Låt oss lägga ribban där. & starta dagen.

Hej!

Den blomstertid..

Idag, kära vänner, är det officiellt slut på terminen!
Det ska såklart firas.

Hittills har dagen inneburit trimning av hund (nej, jag klippte inte men jag åkte med i bilen dit), handling på både mataffär & system, städning av hus (pjuh), solning samt tillredning av rabarberpaj.
& snart ska det grillas.

Låtom oss korka upp rosévinet!


Som jag har längtat....

Semester.

Skickade in hemtentan idag. Utan ont-i-magenpanik. Jag sket i den där jävla hemtentan helt enkelt. Det får gå som det går. Går det åt helvete tar vi nya tag i augusti. Word!

Så nu lever jag la dolce vita här i knivsta. Jag har solat, ätit pizza, sprungit, vattnat blommor, burit lite ved.. Avslutade med glass, frukt & chokladsås.
Snart är det dags att krypa ner & lösa korsord tills jag somnar.
Jag trivs. Jag trivs så himla bra. Så här ska livet alltid vara. Men om jag inte hade haft två terminer rövplugg precis bakom mig hade jag inte njutit såhär.
Så tack kära plugg. Vi ses i höst!

Om andra bloggar & min egen.

Vad hände?

Jag försvann. Det är ju så himla mycket att göra hela tiden, böcker att läsa, människor att träffa, vin att dricka und so weiter und so weiter. Inte tusan har man tid att blaawgha då! Bara läsa andras. Just nu har jag en konstig förkärlek till bloggande hemmamammor. De bloggar om GI & rosé, feta rumpor & jättetrosor. Kan det bli bättre? Kan jag bli mer menlös?
Dock läser jag även en del matnyttiga bloggar. Till exempel en om bröd. Surdegsbröd. & hörni, det kliar i mina husmorsfingrar. Jag vill göra surdegsbröd. Jag måste göra surdegsbröd. Med valnötter. & kanske fikon. Bara det är surdegsbröd så.
Men det får vänta sisådär en & en halv vecka. För nu är det mycket. Dock inte vad gäller vin & människoträffande utan pluggande. The Big Hemtenta kommer ut imorgon & kommer att finnas med mig i en hel vecka.
På söndag lämnar jag Göteborg för tre månader också. Det är verkligen med blandade känslor. Jag älskar den här staden & jag älskar människorna omkring mig. Å andra sidan ekonomi. Ska det bli någon centralamerikaresa nästa vår så måste jag spara stålars! & jag känner att Doris & Lillen med flera inte klarar sig utan mig längre. Att de klarat sig hittills är faktiskt helt otroligt. Är jag inte så oumbärlig som jag vill tro?

Nåväl. Meningen med det här inlägget är att ge er svaga förhoppningar om att blawghen kommer uppdateras mer frekvent efter jag skickat in hemtentan nästa torsdag. För då kommer jag rimligtvis inte vara så himla busy busy (om inte hemmamammabloggarna lockar mer). Jag kommer såklart vara busy busy vad gäller jobb, men på kvällarna har jag liksom inget viktigt att läsa! Woho! HEJ BLAWGH!

Så. För att reta era sinnen litegrann, här är vad jag ämnar blawgha om i sommar:
- surdegsbröd

Ain't that a cliffhanger?!

Tillbaka.

Efter en skön påsk hemma i Örbyhus är man tillbaka i storstaden. Ujuj. Jag möttes av lika mycket snö som uppe i norr, men mycket sämre plogade vägar. Fick kämpa som ett djur för att få hem allt jag hade att släpa på. & idag när jag var ute & traskade höll jag på att ramla flera gånger. Wattup with the dåliga snöröjning Götet?!

Helgen var som sagt skön. Jag åt massor med godis. Löste en hel del korsord. Läste ut tre bara-för-skoj-böcker. Umgicks med diverse söta. Var lite ledsen. & stressad för allt som ska göras nu. Men kom igen. Om tio veckor är det sommar. TIO VECKOR!
Tio veckor är ingenting. & om jag tar en dag i taget så ska det nog gå bra. En dag i taget. Jag måste a n d a s. Ta det lugnt.
En dag i taget.
Bara så.

Annars är risken för magsår stor. & det vill vi ju inte! NEJ!

oj.

Jag menar såklart POSThemtentasyndrom.

Bulle, te & Lisa; nu!

Bullbak.

Prehemtentasyndrom: tvätta, städa & (tadaa) baka bullar.
Hej husmor, välkommen tillbaka!

Lurad.

Igår var det som sagt sol i sinne, & ute hela dagen.
Jag & Lisen åt lunch ute på altanen & tillbringade sen hela eftermiddagen där. Åt vindruvor, pluggade (Lisa) & vände våra bleka kinder mot solen som faktiskt brände rätt bra.
Så döm om min förvåning när jag, yrvaken med den rosa morgonrocken hafsigt påslängd, slår upp dörren för att ta in tidningen & möts av vitt dun på marken. SNÖ?! Vadfan?
Neeeeej! Jag vill inte! Jag vägrar! Jag vill ha sol!

Jag känner mig som killen vi såg igår. En glad filur som gick med sådär härligt avslappnade första-dagen-på-våren-steg. Visslade lite. Han var så glad att han tänkte åka på ledstången ner för en lång trappa. Dada: han ramlade baklänges.
Så känner jag mig.
Jag har ramlat baklänges.

& jag har inga bra skor.

Sol i sinne..

Illröd i fejan. Så kan det gå.

Men hemtentan är klar!
& helgen har spenderats med Lisa!
Efter en redovisning & tentinlämning imorgon är det påsklov!


Så himla skönt.

Moster.

Som skrivet; en försiktig comeback. Ingen idé att förvänta sig inlägg varje dag. Eller ens varje vecka. Men då & då. Kanske.
I och för sig känns det ju jävligt onödigt att ens ha en blogg då. Antingen eller, så borde jag tänka. Men jag är en typisk medelmåtta; så det får bli som det blir.

Igår hade jag besök av Hanna & Osborn. Mitt lilla syskonbarn, som såklart är världens sötaste bebis. (Han har ju fina gener ..!) Han låg i min soffa & gnydde, tittade sig i spegeln med stora ögon & blev blöjbytt på golvet. Än så länge är vår kommunikation rätt begränsad, till exempel förstår han ingenting när jag försöker diskutera min hemtenta. "Tror du jag kan skriva att Foucault anser.." försöker jag. Tystnad, stora ögon & försök att äta upp sina egna händer.
Jag får väl ge honom ett par år.. Han räcker ju åtminstone ut tungan när jag gör det, det är väl kommunikation så god som någon?

Hemtentan ja. Jag försöker se en koppling till den och faktumet att jag återupptog bloggandet. & visst finns det en koppling. Slita ut tangentfingrarna på bloggen istället för om till exempel forskning. Så kan det gå.

Nu ska jag dock lämna både tenta & blogg, gå på sista fältbesöket & sedan förbereda redovisning. Det är banne mig ingen dans på rosor att plugga, alltid något att göra.
Men psykpub ikväll; herrejevvlar!

The comeback.

Vad hände?

Jag förlorade mig i böcker & prestationsångest.
Men nu så.
Let's call this the comeback.


En försiktig comeback.

Studiebesök, nu!