När man är ute & springer i örbyhus elljusspår möter man knappt någon. Ibland springer man förbi någon småbarnsmamma (de är lätta att springa förbi!) & ibland möter man pensionärer som rastar hunden eller gångstavarna.
Här är det andra bullar. Här trängs man med massa folk när man ska ut & svettas lite. Främst killar i 20-25 års åldern men även pensionärer (som springer!) & välsvarvade tjejer som bättrar på fysiken.
& så jag då.
Jag blir lätt rätt hetsig vad gäller sånt här. Tävlingsinriktad tror jag, vill liksom inte halka efter någon. Lyckan är fullständig när man springer om någon som ändå ser rätt tränad ut.
Nu har jag fått en fiende. Han vet inte om det ännu, men jäklar vad jag hetsar upp mig. Jag har mött honom två gånger förut. Eller mött & mött, jag har sett hans ryggtavla när han fort som attan springer förbi mig i spåret. Killen är galen! Han springer jättemånga varv & hela tiden i ett tempo som får mig att må illa.
Jag måste göra något åt det här. Föreställer mig följande scenario:
Killen, vi kan kalla honom Pål, ger sig ut för att tokspringa några varv. Han känner sig lätt i benen. Morgonavföringen var fast & fin & i skolan räknade han ut en rad svåra tal (de gör sånt på chalmers tror jag). Han har haft en bra dag helt enkelt.
Efter första varvets tjurrusning laddar han upp för en ökning. Helt plötsligt känner han en klatsch i stjärten & någon väser i hans öra; "vart faaan brinner det egentligen?!"
Sedan springer denna någon förbi i säkert 180 kilometer i timmen.
Allt han ser är en blond hårsvans & en tröja med ICA tryckt på baksidan i ilsket vita bokstäver.
Från det ena till det andra, om det skulle bli krig kan Sverige mobilisera 60 000 soldater. Finland 490 000.
Hoppas inte vi hamnar i krig. Hoppas vi inte hamnar i krig med Finland.
That's all about that, som Lisa precis sa.
Ellen 8 år
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Sitter här på jobbet och fnissar för mig själv. Sjukt roligt beskrivet. Jag kan se hela scenariet framför mig : ) hahaha
Finlands sak är vår. Och Finländarna är uppriktigt förbannade för att vi använder deras land som buffertzon och deras försvar som en garanti för vår egen fred, medan vi själva bara sitter och pillar oss i naveln här på andra sidan Östersjön.
Sverige kan i dagsläget inte mobilisera ett enda förband, bortsett från hemvärnet. (Siffran 60 000 är det numerär som är möjligt att inrätta i en krigsorganisation, men en sådan skulle ta över ett år att bygga upp - och det är ingen mobilisering).
Avsaknaden av mobiliseringsförmåga är dock inget problem. Problemet är att den obefintliga militära verksamheten obönhörligen leder till vi förlorar kompetens, och i slutändan finns det ingen som vet hur vi skall bedriva ett adekvat försvar med tillhörande mobiliseringsfunktion - om det skulle behövs om kanske 50 år.
Om det inte uppstår något hot (vilket det förhoppningsvis inte gör) och vi ändå satsat på försvaret har vi slösat bort en summa pengar i onödan. Väljer vi däremot att rusta ner försvaret och om det sedan uppstår ett invasionshot är det bara ställa sig på alla fyra, bita i kudden och hoppas fi använder glidmedel.
Skicka en kommentar