Kroppsodör & glass

Pjuh!
Här ligger man än en gång. & bloggar för fulla muggar. Blaawgar.
Jag har slutat vara sur över min träningsvärk. Kanske beror det på att jag inte har så ont idag. Eller att jag nyss vräkte i mig knasiga mängder med glass. Jag tyckte synd om mina ben & åt glass. Det säger ju sig självt. Tack träningsvärk!
Åhh, så himla god glass sedan. Carté D'or, såklart. Med kola, heter Duche de leche eller liknande. Orkade jag skulle jag pallra mig till frysen för att kontrollera korrekt namn & stavning. Men som sagt, knasiga mängder. Då orkar man inte göra så många knop. Även om det stör mig att jag kanske stavat fel.

Nåväl. Idag höll jag på att svimma på jobbet. Sannerligen är livet som butiksbiträde ingen dans på rosor. Speciellt inte när folk luktar så illa så att man nästan spyr & svimmar för man måste hålla andan hårthårthårt. Jag skojar inte. Den här mannen, eller för att vara ärlig; gammelgubben, luktar så fruktansvärt illa att det nästan blir slagsmål om vem som ska slippa gå ner till kassan när han är inne & sprider sin odör i hela jädra affären. & idag var jag fast i kassan & kunde således inte göra annat än att hålla andan. & hela kassakön med mig. Det blev ett mellanrum på cirka tio meter mellan honom & bakomstående kund.
& jaja. Han är gammal & så, men faktiskt inte så gammal att det är försvarbart att lukta sådär illa. Verkligen inte. Uuuh.
Men jag överlevde. Tack & lov.

Har varit hos W & fått mig lite bra musik till livs. Jääh.
Just nu; bruce springsteen. & ärligt talat; jag gillar't.